Sista datainsamlingen har nu genomförts och vi påbörjar nu analysen av våra data. Vi hoppas kunna återkomma med en preliminär rapport om våra fynd under sommaren / hösten 2017.

 

Bakgrund till projektet

Ljusexponering är en viktig faktor för anpassning till olika former av arbetstider. Många av dem som arbetar udda tider får rytmproblem eller "dygnsrytmisk stress" som orsakar trötthet, humörförsämringar, sömnproblem, minskad arbetsprestation och ohälsa. Nordliga breddgrader på vintern och arbetsplatser utan fönster är associerade med en brist på dagsljus. Denna studie undersöker hur individer med varierande arbetstider. Individernas dagliga aktivitetsrytm jämförs med den ljusrytm som erhålls beroende av påverkan från dagsljus eller elektriskt ljus.

Den underliggande hypotesen är att ju bättre anpassad organismen är till soldygnet desto bättre blir hälsoutfallet. Mätmetoden mäter hur väl aktivitetsrytmen är anpassad till ljus/mörkerväxlingen över dygnet. Projektet avser att utvärdera ny mätmetodik som kan användas dygnet runt och som säkerställer god hälsa, ljusergonomi, arbetsprestationer och återhämtning. Detta kräver ett tvärvetenskapligt angreppssätt där bidrag från teknikutveckling, arbetsorganisation, hälso- och miljöpsykologi och folkhälsoperspektiv måste samverka. 

Genomförande

I första steg ämnar vi bjuda in 100 personer i arbete. Rekrytering sker via annonsering i dagspress i Stockholm där heltidsanställda deltagare med varierad arbetstid eftersöks. Försöksgruppen bör begränsas till enbart heltidsanställda och till deltagare som inte medicineras för sömn- eller depressiva besvär. I huvudsak bör anställda I Storstockholmsområdet bjudas in, detta av praktiska skäl då varje deltagare muntligen bör informeras av försöksledare.

Deltagare ombeds fylla i ett frågeformulär online som inkluderar frågor om ålder, kön, psykisk hälsa, sömnbesvär, humör, stress, fysisk aktivitet, dygnstypinställning samt ljusbeteende (daglig utomhusvistelse etc.).

I nästa steg utrustad deltagare med en rörelsemätare och rörelse- och ljusmätare. Sömnklockan ser ut som en vanlig klocka och mäter handledsrörelser över dygnet. Ljusklockan innehåller en ljusmätare som bärs som ett smycke på bröstet. Rörelser medelvärdes beräknas över varje minut. Sovperioden analyseras vilket ger antal sömnminuter, antal uppvaknanden och andel av sovperioden som ägnats åt sömn (sömneffektivitet). Även tid för insomnande och tidpunkt för uppvaknande noteras. En ljussensor ger information om ljusexponering, hur mycket vitt ljus som erhålls men även den energi som finns inom våglängderna rött, grönt och blått. Speciellt andelen blått ljus är intressant då de är det mest biologiskt aktiva ljuset. Vid sänggående sätts ljusmätaren på samma arm bredvid aktigrafen och registrerar aktivitetsmängden under sömn och båda klockorna bärs under dygnets alla timmar dock ej vid dusch och bad.

En sömn/hälsodagbok fylls i vid sänggående samt vid uppstigande. Dagboken innefattar skattningar av sovperiodens kvalitet, hur dagen har varit avseende arbetsprestation, stress och humör samt hur många minuter som vistats utomhus i dagsljus. Även skattningar av vakenhet görs sex ggr per dag. I dagboken anges arbetstider och avvikelser (t ex sjukdom).

Alla mätinstrument används under en 8-dagarsperiod som innefattar en normal arbetsvecka samt lediga dagar.

Tidsplan

Under hösten 2016 etableras kontakt med intresserade personer. Fas 1 genomförs under sep-okt 2016. Fas 2 genomförs i okt-jan 2017.
 

Forskarna

Docent Arne Lowden är ljus- och sömnforskare vid Stressforskningsinstitutet och ansvarig för projektet. Forskningsassistent i projektet är Gülçin Öztürk. 

 

Kontakt

För närmare frågor, kontakta gärna någon av våra forskare enligt nedan:
Arne Lowden, Tel:  08 - 5537 8915, Mob: 073-582 3166, e-post: arne.lowden@su.se
Gülcin Öztürk, tel 08 - 5537 8945, Mob: 073-460 4902, e-post gulcin.ozturk@su.se