Vanliga frågor

• Vad betyder SLOSH?
• Varför är frågeformuläret utformat som det är?
• Vilka driver studien och vem gör vad?
• Vilka register används för att komplettera svaren på enkäterna?
• Vilka har tillgång till data?
• Hur garanteras den personliga integriteten?

Vad betyder SLOSH?

SLOSH är menat att vara lätt att komma ihåg och är en förkortning av Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health. Det officiella svenska namnet på studien är Riksrepresentativ longitudinell arbetsmiljöundersökning. Bägge titlarna handlar om att det är en studie där arbetsmiljöförhållanden och hälsa studeras över tid i en grupp som var 2003 resp. 2005 representativ för den arbetande svenska befolkningen.
 

Varför är frågeformuläret utformat som det är?

Enkäten kan tyckas vara väldigt lång och en del frågor är ganska lika. Alla handlar inte om arbete eller hälsa. Det finns skäl till detta, så vi hoppas att du som är deltagare har överseende. Det som förefaller som upprepningar beror på att vi dels behöver ha med en hel del av de frågor som ställdes 2003 – för jämförbarhetens skull – men också behöver ha med vissa väl utprövade och internationellt använda skalor (som består av ett antal frågor var). Oftast handlar det om olika sätt att närma sig liknande frågeställningar.

Att vi frågar om annat än arbete och hälsa beror på att arbetet självklart inte är det enda som påverkar om människor blir sjuka eller friska. Risken att bli sjuk påverkas ofta av en kombination av genetiska faktorer, uppväxtförhållanden, hälsorelaterade vanor, arbetsmiljö, faktorer i privatlivet samt ren slump. För att vi ska kunna se vad som beror på arbetslivet behöver vi därför veta lite om det som finns utanför arbetet också.
 

Vilka driver studien och vem gör vad?

Stressforskningsinstitutet är sedan den 1 oktober 2007 del av Stockholms universitet. Mer om Stressforskningsinstutet finner du på vår webbsida. SLOSH-studien genomförs inom enheten för Epidemiologi. Projektet leds av professor Töres Theorell, som bl.a. tillsammans med Robert Karasek ha utvecklat den så kallade krav-kontrollmodellen för stress i arbetslivet. Övriga forskare som ingår i forskargruppen finner du på sidan med kontaktuppgifter
 

Vilka register används för att komplettera svaren på enkäterna?

För att inte belasta blanketten med uppgifter som redan finns hos SCB eller Epidemiologiskt centrum (EPC) vid Socialstyrelsen kommer de svar som deltagarna lämnar att kompletteras med uppgifter om folkbokföringsförhållanden, utbildning, inkomster och ersättningar samt med uppgifter rörande sysselsättning och om de företag/organisationer deltagarna arbetat på.

Utöver detta tillkommer eventuella uppgifter om slutenvård och cancerdiagnoser. Även dessa uppgifter lämnas från SCB till forskarna vid Stressforskningsinstitutet på ett sätt som innebär att ingen kan identifieras som enskild person. Om du vill veta exakt vilka uppgifter som hämtas från registren så är du välkommen att kontakta forskargruppen.
 

Vilka har tillgång till data?

Enbart forskargruppen vid Stressforskningsinstitutet har tillgång till den kompletta, avidentifierade datafilen. För att studien ska göra största möjliga nytta kommer vi emellertid att låta andra forskare använda utvalda delar av data, dock under villkor som på mycket säkert sätt garanterar den personliga integriteten för deltagarna. De som har besvarat enkäten har enligt lag rätt att få ta del av lagrade uppgifter om dem själva, men Stressforskningsinstitutet kan inte stå till tjänst med detta direkt, då vi helt enkelt inte vet vem som är vem. Alla sådana förfrågningar måste därför gå via SCB.
 

Hur garanteras den personliga integriteten?

För att garantera den personliga integriteten har SCB hand om den ”nyckel” som kopplar ihop data med namn och personnummer, så att enkäterna kan skickas ut och rätt registerdata länkas. Stressforskningsinstitutet har över huvud taget ingen tillgång till information om vem som är vem. Efter studiens avslutande kommer nyckeln att förstöras, så att ingen, inte ens SCB, kan koppla data till enskilda personer.

Även de avidentifierade data som Stressforskningsinstitutet har tillgång till kommer att förvaras i krypterad form på datamedia och andra forskare kommer bara att få tillgång till utvalda, mindre delar av datamaterialet. All publicering bygger på statistik, där ingen enskild person kan identifieras.