Så många som 18 915 personer får vartannat år svara på frågor om sin hälsa, arbetssituation och övriga livsförhållanden. Svaren kopplas till mer objektiva data som exempelvis sjukskrivningar. I en mängd delstudier kommer forskare att söka samband mellan arbete, arbetsmiljö och (o)hälsa. Så ser en kort beskrivning ut av forskningsprojektet Swedish longitudinal occupational survey of health, förkortat SLOSH.

Redan har några delstudier gjorts, och i takt med allt fler uppföljningar kommer studierna att bli allt mer intressanta, konstaterar Hugo Westerlund, en av de ansvariga för SLOSH och nytillträdd professor i epidemiologi vid Stressforskningsinstitutet. Om 10–15 år kommer datamaterialet att bli riktigt värdefullt, både för forskare över hela världen och för svenska beslutsfattare.

– Jag vill att SLOSH ska uppfattas som nyttigt och pålitligt oavsett vilket politiskt läger man tillhör och oavsett om man representerar en fackförening eller en arbetsgivare. Det ska helt enkelt bidra till att göra samhället bättre, säger Hugo Westerlund.

En unik fördel är att projektet följer samma grupp människor under en lång tid. Det ger möjlighet att studera mer komplexa samband mellan arbete och hälsa än vad som varit möjligt tidigare. Många studier har visat att människor som är stressade på jobbet mår sämre, men orsakssambanden är inte klarlagda, konstaterar Hugo Westerlund.

– Vi vet inte med säkerhet om det är stressen på jobbet som gör att människor mår sämre eller om det delvis beror på att de som mår dåligt är mer stressade på jobbet. Finns det några balkomliggande faktorer, kanske en sjukdom? Hur påverkar socioekonomisk status? Sådant har vi inte tillräcklig kunskap om idag.

Ökad rörlighet på arbetsmarknaden, och dess effekter på hälsan, är ett av de områden som står i fokus i SLOSH. Sedan 1990-talet har den svenska arbetsmarknaden genomgått stora förändringar, konstaterar Hugo Westerlund. Anställningstryggheten har minskat och förändringstakten på arbetsplatserna har ökat.

– Folk är mer rörliga, man byter jobb, vidareutbildar sig, blir arbetslös. Olika övergångar blir en allt viktigare del av dagens arbetsliv. För att studera hur sådana förändringar påverkar hälsan måste vi följa människor under en längre del av deras liv.

Ett annat fokus i SLOSH är äldre människor, och hur deras hälsa påverkas i slutskedet av yrkeslivet och efter pensionen. Allt fler röster höjs för att pensionsåldern bör flyttas fram några år. Men många äldre har idag svårt att orka med ett arbete fram till 65. Höjd pensionsålder för alla vore därför ingen bra idé, säger Hugo Westerlund.

– En del kan jobba på samma sätt när de är 70 som när de var 40, medan andra kanske redan vid 55 måste få anpassade arbetsuppgifter. Därför måste vi göra något för att arbetslivet ska fungera bättre för äldre, säger Hugo Westerlund.

– Hur man gör det är inte min sak att svara på. Men jag tror att både samhället och arbetslivet måste bli mer flexibelt och se till varje individs förutsättningar.

Många av de ämnen som kommer att studeras i SLOSH har en tydlig bäring på politiska beslut. I första hand kommer forskningsresultaten att bidra till den samlade vetenskapen. Hugo Westerlund understryker att Stressforskningsinstitutet också kommer att försöka nå ut med sakliga budskap till politiker och arbetsmarknadens parter.

– Jag ser det inte som vår uppgift att komma med lösningar. Däremot kan vi peka på problem som behöver lösas. Ju bättre våra SLOSH-studier blir, ju längre tid som går och ju mer data vi har, desto mer argument kommer vi att kunna tillföra debatten.

Projektwebbplatsen för SLOSH