Sista söndagen i mars övergår vi till sommartid, redan 1916 prövades detta i Sverige och i kristider har skälen blivit speciellt viktiga att bättre kunna utnyttja dagsljuset. Övergången har framförallt ekonomiska motiv då den möjliggör en besparing av energi även om det numera har ifrågasatts. Bla i USA har man konstaterat att människor som kommer hem tidigare från jobbet och nuförtiden använder mycket energi för att kyla sina bostäder. Tidigare gjordes en besparing på 5% av energi kvällstid men idag sker en ökning av energikostnaderna. Av praktiska skäl följer Sverige med resten av Europa även om det för många förefaller onödigt att ställa fram klockan under de långa ljusa dagarna i norra Europa på sommarhalvåret. Ett liknande resonemang görs vid ekvatorn där det kan förefalla ”onödigt” att göra omställningar.

Det finns alltså historiskt inte primärt några medicinska skäl till varför sommartiden infördes men det medför ändå en del effekter på vår biologi, hälsa och beteende men dessa skäl kan idag utgöra argument att behålla sommartiden. Sommartiden innebär att vi på fritiden får ytterligare en ljus (och varmare) timme på kvällen. Det inbjuder till mer uteaktivitet vilket sannolikt är bra för folkhälsan, det är bla visat att fler vill använda kvällen till motion och färre på morgonen. Men även fler föredrar att utföra ärenden och handla i dagsljus än under de mörka timmarna vilket ger en positiv effekt på ekonomin.

Den största biologiska effekten berör sömnen. Vi ”tappar” en timmes sömn vilket leder till en ökad dagtidssömnighet. Det blir svårare och trögare att stiga upp. Även en ökad störningsgrad under sömn har konstaterats. Detta kan ha samband med den ökning av trafikolyckor som påvisats dagarna efter en omställning till sommartid. Men inte alla studier visar detta, i Finland där flera stora studier utförts och som har liknande ljusförhållanden som Sverige ser man inte någon påverkan på olycksstatistik, vare sig i trafiken eller på jobbet.

Det sker fler hjärtinfarkter på tidiga morgnar än övriga tidpunkter på dygnet. En ökning av dessa har observerats av svenska forskare veckan efter omställning till sommartid. Man har också resonerat att det kan finnas känsliga individer som speciellt vid uppvaknandet kan påverkas negativt och de upplever ”social jetlag” eller dygnsrytmisk stress. Det är också visat att speciellt kvällsmänniskor (tex ungdomar med sen sömnfas) kan reagera negativt på övergång till sommartid och att det kan ta flera veckor innan dygnsrytmen har anpassat sig.

Tips för att mildra den biologiska dygnsrytmiska stressen:

• Ta sovmorgon på första måndagen.

• Känsliga individer bör flytta fram klockan med en kvart per dag i fyra dagar. (Kan även gälla dem som driver djurstallar, mjölkgårdar etc).

• Öka försiktighet i trafiken den första veckan efter omställning.

• Planera längre tid för läggning av barn.

• Utnyttja dagsljuset för utomhusmotion.

• Utsätt dig för naturligt dagsljus på morgonen för att kunna tidigarelägga dygnsrytmen.