Bakgrund

Utvärderaren är baserad på många års internationell forskning kring vad som styr vakenhet/trötthet och sömn. Nedan sammanfattas vilka faktorer som ingår i utvärderaren och hur dessa kan leda till ökad trötthet.

  • Ju längre du är vaken desto tröttare blir du. Detta är en grundläggande faktor i utvärderaren.
  • Under sömnen sker en biologisk återhämtning. Det mesta av återhämtningen sker i början av sömnen medan de sista 2-3 timmarna av en 8 timmars sömn innebär relativt låg grad av återhämtning. Men om man sover till exempel 6 timmar före ett dagskift kommer man att börja dagen med en viss vakenhetsbrist.
  • Den tredje grundläggande faktorn i schemautvärderaren är den biologiska klockan. Den driver vakenhetsnivån dagtid och drar ned den på nattetid. Den biologiska klockan gör det också lättare att få bra sömn om man sover på natten, medan den avbryter sömnen i förtid om man sover på dagtid. Människor har lite olika inställning på klockan men de flesta har sin högsta trötthetsnivå på sennatten, mellan kl. 4 och 6. Vissa personer har sin maximala trötthet tidigare på natten (till exempel mellan kl. 1 och 3) och då är man en morgonmänniska, medan andra har sin maximala trötthet senare på morgonen (till exempel mellan kl. 7 och 9) och då är man en kvällsmänniska.

De tre faktorerna ovan adderar till varandra så att lång vakentid, kort sömn samt att vara vaken mitt i natten (nära dygnsrytmens trötthetstopp) tillsammans ger en hög trötthetsrisk, där sannolikheten för ofrivilliga tillnickningar är stor.

Resultatet av utvärderingen kan användas som underlag när arbetsgivaren, facket eller en anställd vill analysera sitt schema, till exempel om man utreder förutsättningarna för att införa ett nytt arbetstidsschema.

Länk till arbetstidsutvärderaren – ARTUR (popup-fönster)

 Manual ARTUR (32 Kb)

 

Vad visar utvärderingen?

Utvärderingen ger tre olika resultatmått:

  • Trötthet, vilket speglar en trötthet och brist på energi som liknar den vid exempelvis utbrändhet och som kan sänka funktionsförmåga och livskvalitet.
  • Insomningsrisk/olycksrisk, handlar om att skiftarbetaren har kraftigt nedsatt vakenhet och att det finns risk för ofrivilliga tillnickningar och felhandlingar som kan leda till olyckor och arbetsskador.
  • Sömn, vilket ger information om hur mycket sömn man får under skiftschemat. Denna information kan användas för att beräkna den genomsnittliga sömnlängden per dygn.


Faktorer som påverkar utvärderingen

Utvärderingsprogrammet är baserat på de grundläggande faktorer (dygnsrytm, sömnbrist, etcetera) som avgör vakenhetsnivån samt sömnens längd. Mer om hur utvärderingsprogrammet fungerar går att läsa under bakgrund

Det finns även andra faktorer som påverkar vakenhetsnivån men som inte ingår i utvärderaren:

  • Högre insomningsrisk om arbetsuppgifterna är monotona, innebär mycket stillasittande eller om arbetsbelastningen är låg.
  • Lägre insomningsrisk för arbetsuppgifter som är omväxlande och innebär att skiftarbetarna är mentalt och fysiskt aktiva (till exempel att de står och går).
  • Utvärderaren tar inte hänsyn till tupplurar eller sömnkvalitet. Tupplurar före ett nattskift innebär ofta lägre insomningsrisk och mindre trötthet, medan dålig sömnkvalitet kan innebära högre trötthet.


Utvärderingens resultat gäller endast på gruppnivå

Det finns självklart stora individuella skillnader i trötthet och sömnlängd som kan bero på ålder, kön, sömnbehov, om man är morgon- eller kvällsmänniska, genetiska faktorer etcetera. Eftersom det inte är möjligt att justera för dessa faktorer kan du inte förvänta dig att insomningsrisken och de andra resultatmåtten kommer att ge korrekta värden på individnivå.

Viktigt att beakta vid schemautvärdering

En schemautvärdering bör också baseras på andra faktorer än sömn och trötthet, till exempel konsekvenser för familjeliv och privatliv, produktionsmässiga faktorer, skiftarbetarnas önskemål med mera.

Synpunkter på schemautvärderaren?

Detta är den första versionen av ARTUR. Vi tar gärna emot förslag på hur man kan förbättra arbetstidsutvärderaren. Mejla synpunkter till info@stressforskning.su.se